Förra året var ett extremt tungt år för mig. Jag började träna lite, och ville gå ner i vikt. Det gick dock lite för långsamt så jag slutade också äta. Jag utvecklade en ätstörning och gick ner i vikt fruktansvärt snabbt och allt gick åt helvete därifrån. Jag mådde så dåligt och kunde inte förstå det själv. Min familj och mina vänner sa hur mycket jag hade ändrats, både utseendemässigt men framför allt hade min personlighet ändrats totalt. Jag var ledsen, på dåligt humör, ville inte träffa någon och ville inte göra något. Jag kände ingen glädje och tänkte bara på min vikt och på mat. Vad kunde jag äta och hur kunde det göra så att jag inte gick upp i vikt?
Mina tankar och jag var helt ur balans. Jag ville vara en av de smala, och kunna köpa xs kläder som alla andra också hade enligt mig. Det bästa var också att jag utan problem kunde gå och köpa kläder på barnsidan för vuxnas kläder var inte tillräckligt små för mig och de kändes lösa. Alltså allting var helt sjukt. Det sjukaste var ju att jag inte såg hur jag såg ut. När jag såg mig själv i spegeln var jag ännu den där mulliga 80 kg kvinnan, men så var inte fallet. Mina ben stack ut lite här och lite där och mina ben och armar var fyllda med enorma blåmärken pga näringsbrist.
Jag var till en läkare, en näringsterapuet och till en psykolog som skulle hjäla mig. Visst, det hjälpte mig mycket men det som hjälpte mig mest var stödet och ärligheten från min familj och mina vänner. Det är otroligt jobbigt att se hur någon mår sååå dåligt men inte kunna göra något åt det. Det är även fruktansvärt tungt att vara den som alla vill hjälpa. Man ser inte själv hur illa det är. Jag kom ganska snabbt ur allt detta men kommer alltid att kämpa med detta problem.
Detta är inte något jag tagit upp i bloggen och inte visat i bloggen, men nu när jag känner mig stark och positiv igen ville jag dela med mig av detta. Ser ni att någon mår dåligt, försök vara stark och prata med den personen. Det är så viktigt! TACK till alla som orkade med mig och fanns där för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar