Jag tänkte fortsätta med en sanning om mig. Det finns mycket ni inte vet om mig men det är lite små roligt att dela med sig saker. Jag har tidigare skrivit om mina ätstörningar och hur jag är när jag blir sur och använder mig av the silent treatment. Idag tänkte jag skriva om en annan sak, nämligen om mina alkoholvanor. Jag har aldrig varit en person som gillar att festa, vara på krogen eller dricka alkohol. Detta gjorde ibland att jag kände mig som en tråkig person, speciellt under tiden som jag studerade. När man är studerande skall man nästan älska att festa flera gånger i veckan och alkoholen skall flöda. Jag var aldrig den personen. Jag kunde ibland fara med ut med mina studiekompisar för att de inte skulle tycka jag var allt för konstig. Det känns som att det nästan hör till att man skall vara ute och kasta i sig alkohol när man är ung.
Men jag gillar det inte. Jag dömer inte folk som dricker och festar, absolut inte. Alla får precis göra som de vill men jag är inte en av dem som gillar det. Jag är lite smårädd för onyktra människor och jag vet inte hur jag skall vara runt dem. Jag menar inte att jag är rädd för mina vänner och familj eller bekanta om de konsumerat alkohol, utan random människor i baren. Det är obehagligt! Om jag dricker någon form av alkohol så är det en cider på sommaren på någon uteservering eller annars bara. Men aldrig, och då menar jag aldrig känner jag ett sug efter en kall öl, eller ett glas vin. Ibland tänker jag att jag måste verkligen lära mig att dricka alkohol, men varför skulle jag måsta det?
Hur tänker ni kring alkohol och kring människor som väljer att inte dricka alkohol?
Jag dricker nästan ingen alkohol numera, har hittills i år druckit vid bara 2 tillfällen, sammanlagt ett litet glas bål på en fest och ett par små vinglas till en middag, that's it. Och min kropp mår så himla mycket bättre jämfört med under studietiden då det var fest varje vecka, minst. Jag slutade nästan dricka helt när jag märkte att min kropp inte alls tycks tåla alkohol (utom vin och vinbaserade drycker, det tycks magen och kroppen tåla bra. Men cider, starksprit m.m. går bort! Jag tror det var speciellt efter att jag fick en lindrig förgiftning av en mojito på Teneriffa ifjol som jag fick lite avsmak vad gäller det mesta i alkoholväg. Som nykter har jag aldrig gillat att vara omgiven av fulla människor, inte ens bekanta/vänner som är fulla. Det har alltid varit så att ska jag vara någonstans där alla andra är fulla behöver jag få i mig ett glas själv också... Så har i stort sett hållit mig bort från platser där folk brukar va fulla, på gott och ont...
SvaraRaderaJa, visst är det ganska intressant hur man tänker kring alkohol :) Vad obehaglit med en förgiftning!
Radera